Orolig resten av livet?

Idag skippade jag skolan för att vara med sjuklingen Agnes. Eller sjuk o sjuk, jag vet inte vad det är me henne. Nåt är det iallafall. Hon är inte min vanliga lilla tös, men på Bvc sa dom att det nog inte va något att oroa sig över så jag får väl lita på det då. Men orolig har jag inte slutat vara. Ska man vara orolig resten av sitt liv? Först sånt här sen allt från att dom ska slå sig när dom börjat gå till sena kvällar och fester när hon är 16. Ojojoj... Man måste ju ha magsår inom 18 år iallafall.
Nä nu sover hon igen och jag hoppas för en gångs skull att hon vaknar inatt så hon får äta.
/En trött SQ

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0